Seminforum

Spermans fruktsamhet är avgörande för uppfödarnas seminkostnader. I nötföreskriften finns den insikten.  Konsumentintresset kräver  att stoägarna kan göra adekvata utvärderingar och hingstägarna kan spåra orsaken till variationer i fruktsamhet. I och med att föreskriften inte kräver att den använda spermans identitet noteras vid inseminationen så blir det upp till seminstationerna att avgöra om man vill hjälpa till eller inte.

Problemet kan lösas genom avtal om vi är många som trycker på. Gå därför med i Stoägarföreningen. www.stoagarforeningen.wordpress.com

Avelssäsongen kommer snart igång. Medicinskt vet vi att

är faktorer som gynnar uppkomst och spridning av sjukdomar. Precis detta uppstår när tillresande ston  och föl ansamlas på stuterier. Genom semin kan detta undvikas men bara om sperman skickas  hem till stona – s.k. hemsemin.  Seminreglerna borde därför underlätta för en utveckling i den riktningen. Istället får de precis motsatt effekt, särskilt genom den senaste ändringen. Myndigheternas motiv för denna ändring håller inte vid en närmare granskning. Läs här

Bara för att  man köpt en betäckning innebär det inte att man fått ett registreringsbart föl.  Köpet innebär bara att man har fått rätten till ett visst faderskap. På ekonomspråk heter det om att man har köpt en faderskapsoption.

Vägen mellan betäckning och föl har blivit väldigt lång och krokig med semin. Det är många parter inblandade – hingstägare,  hingststationer, veterinärer, agenter, distributörer, mottagastationer och seminörer – De bildar en langningskedja för sperma där varje länk främst tänker på sitt. Ingen tar hand om helheten , dvs ser till att koordnineringen i kedjan är optimal. Optionens värde  blir osäkert och därmed lågt.  Langningskedjan för faderskap inom hästaveln är elva gånger sämre än motsvarigheten inom nötsemin. Omräknat i pengar: en seminkalv kostar bonden 3000 kr medan hans/hennes seminföl kostar 33 000.  Hästsemin kan aldrig bli lika effektiv som nötsemin men seminfölet  borde bara kosta 11 000. Detta kan åstadkommas genom idogt kvalitetssäkringsarbete av varje länk och av hela kedjan. Hur detta kan gå till läser du här

I den tidigare föreskriften stod det ” Hingst med otillfredsställande spermakvalitet, spermaproduktion eller med dokumenterad dålig fruktsamhet får inte användas i seminverksamhet utan särskilt tillstånd av Jordbruksverket ”

Denna paragraf är nu borttagen. Jordbruksverket har avskaffat sin enda möjlighet att

• offentliggöra vilka hingstar  som har dålig fruktsamhet
• påverka hingst/spermaägares ansträngningar att få till stånd en adekvat och objektiv  fruktsamhetsredovisning.

Ändringen innebär att Jordbruksverket aktivt har försämrat konsumentskyddet.

Den som inte tycker detta är bra – gå med i Stoägarföreningen  http://stoagarforeningen.wordpress.com/

(Även publicerat på facebook den 28 mars 2012)