Fråga: Varför behöver seminverksamhet organiseras?

Svar: –  därför att kostnaderna kan och måste minskas  och för att uppfödningen skall kunna spridas geografiskt!

Man glömmer lätt att det för många stoägare kostar lika mycket att ta fram ett ofött föl som ett fött. För många hingstägare betyder de ofödda fölen en utebliven intäkt och för stoägaren tillkommer kostnaden för ett gall -år.  Semin är dyrare (och ofta osäkrare) än naturlig betäckning och därför är riskpremien i seminverksamhet  hög. Med rätt åtgärder kan den kan sänkas rejält.

Ansvarslöst
Vid ett stuteri med naturlig betäckning eller seminering med färsk sperma sker all aktivitet inom samma företag.  Man vet vem som är ansvarig om något skulle gå fel.  Så är det inte med övrig seminverksamhet.  Där langas sperma och faderskap hit och dit  med hjälp av olika företag.  Om något går fel där  kan man sällan peka ut någon ansvarig, vilket  framgår av kommentarer som denna: ”12 tusen spänn för sperma och tiotusen för semineringen där alla skyller på alla för att frugans häst inte blev dräktig – vad är det för jävla skitbransch” yttrat av en förbannad golfspelande make 

Stor avkastningspotential
Nötsemin är välorganiserad medan hästsemins langningskedja för hingstsperma är oorganiserad. När man medräknar kostnaden för misslyckade semineringar så blir bondens genomsnittskostnad för  att producera en kalv blott 3000 kr medan hans kostnad för att producera ett föl är ca 33 000.  22 000  av detta är ”friktionsförluster” –  pengar som går upp i rök därför att langningskedjan har svaga länkar som ägnar sig åt fel saker eller sköter sig illa.  Den som  tar bort friktionsförlusterna har således 22 000 kr per kontrakt att hämta. Hopräknat blir detta en högst betydande summa pengar. Har hästaveln  råd att avstå?

Hur?

Franchising som affärsmodell
Processen från parningsavtal till önskat resultat involverar ett antal självständiga företag. Mervärde för slutkunderna (sto-och hingstägare) i förhållande till dagsläget kan bara uppstå om kedjan kvalitetssäkras. Franchising är ett bra och beprövat sätt att få självständiga företag att agera gemensamt och förefaller vara lämpad för en marknad som denna.  Det finns franchisetagare in spe och det gäller således bara att skapa en franchisegivare.

Potential   Om dagens svenska seminverksamhet för 9000 ston kan drivas  till en kostnad av 100 miljoner (nötsemin kostar 300 miljoner att driva för 304 000 kor) så kan ett mervärde på 200 miljoner skapas.   Om det kostar 20 miljoner att utveckla ett koncept som klarar detta skulle avkastningen teoretisk kunna bli a 1000 procent  för den som satsar det kapitalet. I verkligheten gör man inte så utan man sänker priset och utökar marknaden, vilket kan ske på två sätt: dels genom att ta marknadsandelar från naturlig betäckning, dels vidga konceptet till övriga EU. Den marknaden ca 40 gånger större än den svenska men den är annorlunda och mervärdet är inte lika stort.

Ny teknik
Ny teknik (lågdos/djupinseminationstekniken) ger oss förutsättningar för en utveckling liknande den som nötsemin genomgått. Detta tar tid och kräver en hel del utvecklingsarbete men utan en organiserad och kvalitetssäkrad hästseminverksamhet är detta inte möjligt.

Alboga 5 april 2013

Anders Darenius