Snedvrider konkurrensen

 
Sånt här myndighetsagerande gör mig förbannad. 
Krister och Maria är verkliga personer medan Peter och Lisa är påhittade. Situationen är helt realistisk. Jag känner branschen och har uppgifterna från Krister och Maria själv.   De är inga gnällmånsar utan satsar hårt och når framgångar. Utan de uppförsbackar som myndigheterna skapat skulle fler uppfödare våga följa deras exempel och bidra till att göra landsbygden levande igen.

 Så här går det till
Maria och Krister bor i norra Östergötland och satsar hårt på uppfödning av hopphästar. De har tio-tolv  ston i avel och stora kuperade beten för sina unghästar. Peter och Lisa satsar också på hopphästavel. Lisa är hästintresserad veterinär.   Peter jobbar i Linköping. De bor på en liten hästgård  på slätten i centrala Östergötland.  I trakten finns det gott om djur för Lisas praktik, bl. a. är hon ansvarig veterinär för en seminstation i Mjölby. Hon importerar sperma och seminerar sina egna ston hemma men tar också emot ett och annat specialuppdrag med fryst sperma.

Djurtät slättbygd gynnas
Det finns inga veterinärer inom fyra mil från Marias och Kristers gård. Det finns knappt några andra djur alls. Närmaste veterinär med hästseminbehörighet finns nio mil bort. För några år sedan när de höll på med köttdjur kom en husdjurstekniker hem till dem och seminerade korna.  Sina ston måste de skicka iväg till en seminstation i Mjölby för att få dem seminerade.  En dräktighet kostar därför Maria och Krister 20 000 kr mer än för uppfödaren som driver  seminstationen även om de använder samma hingst.

Veterinärer gynnas
Eftersom Lisa är veterinär så har hon stora möjligheter att göra goda avelsaffärer. Hon behöver vare sig  betala veterinäravgift, stationsavgift eller fullt pris för inackorderingen av sina egna ston.  Hon kan dessutom köpa en dos fryst sperma från hingsten Zandor Z för 10 000, seminera ett eget sto och tre av Marias och Kristers ston med denna dos och  debitera dem per sto 10 000 för sperman, 10 000 för inackorderingen  och  5000 för inseminationen. Peters och Lisas häströrelse tjänar 105 000 på Maria och Krister och får på köpet sitt  eget sto dräktigt gratis.

Således kostar en dräktighet med samma hingst 35 000 kr för glesbygdsuppfödaren, 15 000 för slättuppfödaren och 0 kr för veterinären.

Jordbruksverket tycker  att denna ordning är bra.  Det har t.o.m. beslutat förvärra snedvridningen genom en ändring av föreskrifterna som minskar kretsen av uppfödare som  kan få seminservice hemma.

Anders Darenius

 

Ett svar på Snedvrider konkurrensen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *