Spermans ursprung är inte bara ett namn och ett datum
I nötsemin är operationsnummer (op.nr) ett centralt begrepp. Det är spermans IDnr. Varje ejakulat (spermasats) kommer i kontakt med utrustning (artificell vagina och uppsamlingskärl), kemikalier (glidslem, spädningsvätskor) och en process (temperatursänkning, förvaringstid och förpackning ). Alla doser inom en operation har utsatts för samma behandling. Doser från en annan operation är inte identiska. Sperman kan ha ändrats – tjuren mådde sämre – man tog en ny flaska spädningsvätska osv.
Smittspårning/fruktsamhetsutvärdering
Om man vid seminering anger op.nr istället för bara tjurens identitet och spermasamlingsdatum så går det att i efterhand göra smittutredningar och härleda varifrån smittan kommer. Man kan också avgöra om en viss metod att behandla sperman ger bättre eller sämre fruktsamhet. Allt detta är en självklarhet inom nötsemin.
Seminreglerna för hästar glömmer smitta och fruktsamhet
De som skrev seminföreskriften för hästar har glömt nötsemins självklarheter. Här skall enbart hingstens identitet och spermasamlingsdatum noteras. Faderskapet kan spåras men inte vare sig smitta eller fruktsamhet. Detta kunde möjligen duga när vi enbart hanterade färsk, ospädd sperma men inte idag när vi har mängder av metoder och spädningsvätskor för att konservera sperma i fryst eller flytande form. Bakom hingstens namn och spermasamlingsdag kan idag dölja sig två-tre ejakulat med vardera två metoder och två spädningsvätskor, dvs 3x2x2 olika processer. Detta innebär 24 olika operationer. Om det sen rör sig om fryst sperma som skickats lite fram och tillbaka mellan stuterier så tillkommer ytterligare variationskällor.
Branschen själv kan ta över ansvaret
Med dagens statliga regler blir smittspårning och fruktsamhetsutvärdering en omöjlighet. Skall det bli någon ordning på detta måste branschen själv ordna detta. T.ex. genom att kvalitetssäkra av spermahanteringen. Så här t.ex.
7f0pi5