Marknadsutveckling för hästsemin

Vi har nu haft hästsemin i över  30 år.

  • 1980-1990: Med färsk sperma på stationen kunde man spara hingstar och personal. Detta gillade hingsthållarna
  • 1990-2000: Med transportsperma ökade utbudet av hingstar lokalt och stona slapp transporteras så långt. Hingstägarnas marknad  ökade.
  • 2000-2010: Det hade varit dags att tillmötesgå uppfödarna och seminera stona hemma. Så blev det inte. Stoägarna drev inte frågan och de ansvariga gjorde inte rätt saker. Utvecklingen stannade upp. Semin blev dyrt och dåligt.

Detta var ett av budskapen vid mitt föredrag på Stoägarföreningens årsmöte den 23 mars på Sundsmåla gård utanför Linköping.

Anders Darenius

 

 

 

 

Publicerat i Avel, Semindebatt | Etiketter | Lämna en kommentar

Vad kan hästaveln lära av industrin?

Att fundera över för varje avelsledning

Hästavel är en process som syftar till att göra varje ny generation bättre än sina föräldrar.  Denna förbättring manifesteras genom ett stamboksnamn, ett varumärke – t.ex. Swedish Warmblood.

Biltillverkning är också en process som syftar till att göra varje ny årsmodell bättre än föregående. Denna förbättring manifesteras genom ett varumärke – t.ex. Volkswagen Passat.

Lean Production är en filosofi om hur man hanterar resurser. Syftet med Lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden. Det är världens mest spridda managementkoncept. Så gott som all svensk industri arbetar med Lean idag. Nu har filosofin börjat tillämpas även i statliga verks tjänsteproduktion (SvD Näringsliv 21 feb 2013 s. 12)

Hästaveln skulle också kunna tillämpa Lean. Jag har t.ex. identifierat flera värdeförstörande faktorer i den delen av avelsprocessen som börjar med hingstval och slutar med ett föl. Om dessa faktorer elimineras så kan 70% av kostnaderna tas bort omgående. Omräknat innebär detta 22 000 per föl.

Många är rädda för förändringar. I hästaveln är dessa i majoritet, i alla fall förefaller det så. Om efterfrågan sjunker på de produkter man producerar  så är det nästan alltid Någon Annans fel.  I bästa fall skyller man på  Konjukturen, i sämsta  fall är det  hästköparens fel som inte köper svenskt.

Det är nog dags för hästavelns ledarskap att göra som Migrationsverket, fundera på om inte Lean är något för hästaveln också.

Alboga 2013-02-23

Anders Darenius

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En modell för hemsemin

Av en tillfällighet tvingades jag 2012 genomföra ett försök med hemsemin. Det ger en bild av hur framtidens hästsemin kan se ut.

Hemsemin och stationsinsemination. Bondarp 2012

Här seminerar jag Sun Orchid xx på betet. Sanna Soleskog har bedömt brunsten och beställt sperman. Hennes man Stefan har byggt spiltan. Sun Orchid blev dräktig efter ett besök.

Sun Orchid xx skulle semineras med fryst sperma på seminstation. Som många fullblod har hon en lutande slidöppning. När hon kommer till undersökning efter transporten till stationen står hon med lös avföring och en kraftig slidkatarr. Sulfabehandling. Provtagning från slidan visar tarmbakterier. Beslut:  Hemsemin av medicinska skäl och med flytande sperma. Ägaren ansöker om semintillstånd med mig som ansvarig veterinär.  Efter 3 veckor ringer hon och säger att stoet är brunstigt. Sperma från Hip Hop beställs och anländer till stationen morgonen efter. Jag bedömer sperman, tar med mig den i bilen och åker ut till stoet och seminerar. Ingen  rektalisering genomförs för att minska risken att föra in tarmbakterier i slidan och vidare in i livmodern vid inseminationen. För säkerhets skull – om slidkatarren skulle vara kvar – använder jag vaginalskydd (se bild). Stoet är öppet med bra glid och semineras.

Hur det såg ut framgår av bilden. Dagen efter bedömde Sanna att brunsten började klinga av och ingen ny sperma beställdes. Efter 14 dagar undersökte jag henne med ultraljud på betet. En aktiv gulkropp och en fosterblåsa. Sun Orchid xx blev således dräktig.

Test i Aneby 2013

Försöket med Sun Orchid gav mersmak och jag planerar att genomföra detta i lite större skala nästa år i Anebytrakten.  I försöket är jag själv ansvarig veterinär och seminör på alla ställen. Uppfödare på gårdar i en femmilsradie kring stationen Bondarp anmäler sitt intresse. De söker semintillstånd (där jag ställer upp som ansvarig veterinär), och accepteras för hemsemin om de har ordnat en seminspilta efter mina anvisningar och en CD-spelare med hingstljud. De betalar en anslutningsavgift.

Så här går det till

Stoägaren beställer sperma när tydlig brunst observerats. Sperman leveras på morgonen till Bondarp där Anita Monell bedömer dess motilitet, volym och koncentration. Jag lägger upp en seminrunda, tar lådorna med mig och seminerar. Detta upprepas tills stoägaren inte längre ser någon brunst eller jag säger stopp. När det är dags för dräktighetsundersökning tar jag med mig ultraljudet på seminrundan.

Detta ingår i anslutningsavgiften men det tillkommer  en besöksavgift som täcker bilkostnaderna.  Om stoägaren inte hittar några brunster eller efter  ett misslyckat seminförsök vill fortsätta på Bondarp så går det bra. Där finns hingst, branscherfarenhet och  behandlingsresurser. Anslutningsavgiften täcker stations- och veterinärkostnaden men inackorderingskostnaden tillkommer förstås.

En win-win-situation skapas för alla: Stoägaren får chansen att få sitt sto dräktigt hemma utan att behöva avstå från möjligheten att skicka henne till stationen för kvalificerad hjälp. Stationen får betalt för arbetet med avels-och seminbokföring för samtliga ston men behöver bara mocka boxar för vissa av dem, seminören utnyttjar sin semineringsrunda till fler uppdrag och veterinären kan koncentrera sig på det kvalificerade arbetet med problemston och fruktsamhetsövervakning. Sist men inte minst – hästarna slipper onödiga transporter  och minskar risken att drabbas av sjukdomar.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Omlöpning på grund av stona eller sperman?

”… den allra vanligaste orsaken (till utebliven dräktighet) är att stoet har en inflammation med bakterier i livmodern.” Detta påstås i en artikel av  Ingrid Andersson i Ridsport nr 14 2012.   Jag menar istället att det är kvalitetsbrister i den veterinära servicen som ligger bakom och att detta gäller såväl provtagningsteknik som spermahantering.  Konsekvensen blir inte bara att stona överbehandlas utan också att veterinärerna på mottagarstationen får en massa extraarbete  .  

Diagrammet nedan redovisar mina egna erfarenheter på en mottagarstation i år. Vid välfungerande seminverksamhet med kyld sperma ligger arbetsinsatsen på 6 undersökningar/dräktighet och det är  då uppenbart att något är fel på sperman från station G. Enligt föreskrifternas 6 Kap §1 skall den  ansvarige veterinären då ingripa.  ”Den ansvariga veterinären ska fortlöpande kontrollera den seminverksamhet som bedrivs av anordnaren. Veterinären ska omedelbart påpeka brister i seminverksamheten för anordnaren” Enligt uppgift har inget sådant påpekande skett.

 

Sperman från samtliga tre hingstar vid station G uppvisade vid mottagning samma mönster under hela säsongen. Acceptabel totalmotilitet men låg velocitet och mycket kort överlevnad vid 35 grader.  Mycket låg dräktighet. Även station A avviker men där uppvisade bara en av de tre hingstarnas sperma konstant låg velocitet med kort överlevnad och låg dräktighet. Sperman från övriga två hingstar på den stationen betedde sig normalt och hade bra dräktighet.

Vem som helst kan analysera sina journaler på detta sätt och dra vissa slutsatser. Min slutsats är att station G hade använt skadlig spädningsvätska medan station A hade en hingst vars sperma  inte tålde kylning. Dåligt resultat går inte att skylla på de ändrade rutinerna för lördagstransporter. Det går inte heller att skylla på  otur eller att det är stonas fel. (samtliga ston utom ett blev dräktigt på första brunst efter byte av station (G) resp hingst (A)).  Det är inte ens hingstarnas fel. Felet ligger i  bristande kvalitetssäkring av spermahanteringen vid avsändande station. Med en rudimentär kvalitetskontroll borde problemen ha upptäckts och åtgärder vidtagits.  Det gjordes inte.  Den som får ta smällen för bristerna är sto-och hingstägarna, inte den som är ansvarig för kontrollen.  

Vi veterinärer gör fel saker. Vi kontrollerar äggstockarna och livmodern när vi borde kontrollera sperman.

 

Publicerat i Avel, Biologi, Veterinär | Lämna en kommentar

En ny seminstruktur är en ödesfråga för svensk hästuppfödning!

Den som kopierar andra kan aldrig bli mer än tvåa.
Sverige har alltmer blivit ett typiskt importland för såväl sperma som hästar. Vår inhemska uppfödning  har vare sig kunnat tillfredsställa ridskolornas behov eller tävlingsryttarnas. Travet är bättre men  riktar sig också mot en sport som har möjlighet och vilja att gynna svenskfödda hästar.  Deras fäder är dock i stor utsträckning födda  utomlands.  Våra politiska beslutsfattare har blundat för denna utveckling och har inte heller velat analysera bakgrunden eller möjligheterna att ändra på detta.

Inom 10 år kommer prestationskraven på tävlingshästarna att vara så höga att det inte längre är begåvningen som blir avgörande utan förmågan att tåla hård träning som kommer att fälla avgörandet på tävlingsbanan.

Hästägarna i Sverige skulle kunna spara 340 miljoner i hovslagerikostnader om aveln brydde sig om hästens hovar. Ett avelsprogram för produktion av starka, viktbärande, godmodiga men livliga  hästar för ridskolebruk bör kunna sättas upp.

Detta finns framför oss om vi vill bli självförsörjande.  Lösningen heter insemination. Vi måste börja bygga en infrastruktur för insemination av ston på landsbygden.  En som är billig och effektiv för alla raser och oavsett om hingsten skall bli far till en ridskolehäst, elitloppsvinnare  eller Olympiadeltagare. För att konkurrera med lågprisimport  av hästar för ridskolebruk  gäller det både att hitta en eller ett par hingstar med spermakvalitet nog för frysning och insemination varannan dag i brunsten och dessutom åstadkomma en uppfödningsmodell med låga kostnader.  Detta är möjligt men blir en rejäl utmaning för forskare och entreprenörer.

Anders Darenius

Publicerat i Avel, Ekonomi, Ridhäst, Ridskola, Trav | Etiketter , , , , , | 1 kommentar