Sperma

Spermien

En spermie är en cell med ett yttre membran och ett inre innehåll.  Den kan liknas vid en säck med med utombordsmotor.  Som alla cellmembran så  åldras och påverkas säcken av temperatur, pH och osmolaritet i vätskan som omger den.  Inuti säcken finns det  en hårt sammanpackad  enkel DNA-spiral och en vattenhaltig vätska.  Själva säcken består av ett par proteinvävar  som hålls ihop av fettmolekyler och som sträcker sina sockertentakler utåt.  Säcken är inte helt tät utan  kan släppa igenom såväl joner som vissa molekyler.  Motorn är utformad som en svans med en bränslestav som är igång vid kroppstemperatur. Den är försedd med en gaspedal och en växellåda med två lägen. Exakt hur regleringen mellan gaspedalen och växellådan går till vet vi inte men vi vet att när bränslet är slut finns det inte kraft till växellådan. Vi kan  trycka gasen i botten genom att t.ex. tillsätta koffein till vätskan som spermierna simmar i. Då blir det en jädra sprutt i mikroskopet men bränslet förbrukas snabbt. Ingen bra metod för att förvara sperma.   När spermierna nått äggledaren så lättar gaspedalen och de ligger och sparar energi. När ägget lossat från äggstocken och kommit ned i äggledaren då blir det omkörningstaktik med nedväxling och full gas på spermierna. Då är det hyperaktivitet och full fart framåt som gäller.

 

Spermierna hos olika djurslag är lite olika. Framförallt skiljer sig cellmembranerna åt i sin sammansättning av molekyler. Tjurspermiens  membraner är mycket sega och starka och tål rätt mycket misshandel medan galtspermiernas membraner  är spröda och ömtåliga. Hingstens spermier ligger nånstans däremellan.

Mer om sperma

Sperma är så mycket mer än spermier (se sidan om hingsten).  Gelens funktion vet vi inte mycket om.  Min känsla är att frekvensen slidkatarrer är högre vid semin än vid naturlig betäckning. Jag gissar därför att gelen påverkar bakteriefloran i slidan.  Spermaplasman påverkar också spermierna. Den har en sammansättning som gör att spermiecellens yta har en lämplig struktur och att spermiens status (se nedan ) inte förändras. Den är mycket rik på zink och zink bevarar förmågan hos spermiehuvudets DNA att kombineras med äggets DNA.  Den innehåller också substanser som påverkar livmodern, t.ex prostaglandiner som som gör att livmodern drar ihop sig och presser sperman ut i livmoderhornan och annat som tillfälligt blockerar livmoderslemhinnan från att angripa spermierna. Spermaplasman ser således till spermierna oskadade kan nå upp i äggledarna inom några minuter från inseminationen.  Under den tiden är spermierna skyddade mot attacker från livmoderns försvarsmekanismer.

Tvätta bort fruktsamheten
Allt som har betydelse för spermans befruktningsförmåga  kan vi således inte se i mikroskopet.  Faktum är att vi t.o.m. kan tvätta bort befruktningsförmågan ( i varje fall vid corpusinsemination)  med metoder som  ökar spermiernas aktivitet.   Spermakvalitet är således inte detsamma som spermiemotilitet.  Spermakvalitet är inte heller detsamma som befruktningskvalitet. Ju mer vi manipulerar sperman desto sämre blir sambandet. Särskilt gäller detta för fryst sperma.  Den processen sållar agnarna från vetet och förklarar inte bara varför vissa infrysningar från högfertila hingstar kan ha bra fruktsamhet  under en period men helt oförklarligt plötsligt får  dåligt resultat ( se t.ex. Napoleon under fliken Egna erfarenheter).

En bataljon spermier krävs
En svala gör ingen sommar heter det. En spermie gör heller inget sto dräktigt.  Det krävs nog en bataljon spermier på plats i äggledaren för att jobbet skall bli gjort. Inte ens det räcker. Spermierna  måste också komplettera varandra. Det måste finnas ett gäng som ligger i högsta beredskap  om ägget skulle ligga och vänta när bataljonen anländer. Det måste och finnas ett gäng repgubbar som mobiliserar och kan avlösa beredskapskompaniet om ägget dröjer och det måste också finnas ett gäng fräscha rekryter under utbildning och som kan avlösa repgubbarna  som  somnar efter två dygn om inte ägget kommit.   I ett bra ejakulat finns ett kompani av varje sort. Den bataljonen gör sitt jobb oavsett när ägget hälsar på.

Seminera, Dokumentera och Analysera!
Genom att behandla  sperman blir en del spermier synligt skadade men en del blir också förändrade på annat sätt. Det verkar som om nedfrysning gör om många av spermierna till sådana som ligger i högsta beredskap.  Bataljonen innehåller inga repgubbar eller rekryter. Den dör fort och måste ha träffat ägget inom några timmar för att få jobbet gjort.  Detta gäller inte för all sperma från alla hingstar och metoderna har också inflytande.  Det gäller för oss att hitta de hingstar och de metoder som påverkar sperman minst.  Idag kan vi bara hitta dem genom att seminera, dokumentera och analysera resultaten.

Läs mer om semineringsmetoder

Läs om  dokumentationssystemet Syn@pswww.synalfa.se

 

Comments are closed.