Slidkatarr , ”livmoderinfallammation” och caslickoperation

Så skapas en slidkatarr

Sun Orchid xx  (se faktaruta) har aldrig haft några gynekologiska problem.  Hon ser i slidan ut som många fullblodsston gör (högt ansatt och lutande) men hon har aldrig haft besvär med luftsugning i slidan och har aldrig blivit caslickopererad (operativt minskad slidöppning). Hon har blivit dräktig enkelt varje år och fölat utan besvär.Stations-insemination gjorde henne till ett problemsto. Med hemsemin försvann problemen.

Sun   Orchid xx, sto f. 96
Förhistoria
10 avkommor, senaste född 2011.   Aldrig Caslickopererad
Ej betäckt 2011.
Endast naturlig betäckning på   hemmastuteri (Brantshammar)
Undersökt på Bondarp 2012 för   seminering med fryst sperma
Journalutdrag
19/5   2012. Proöstrus
                           Mkt högt ansatt vulva, insjunken anus.
                           Ilsket röd vaginalslemhinna. Provtagning
                           Bimotrim i.v.
Prov   från vagna/portio   till SVA: Riklig växt av Escherichia coli
i   nästan renkultur
22/5                      Östrus. Mindre ilsken färg i vagina,   Utfluten portio
23/5                    Luft i uterus. Avslutad behandling. 
Sammanfattning
     Klinisk vaginit   och ”luft” i uterus.
     Orsak: Anatomi   + social stress + klinisk undersökning.
     Hemskickad utan   seminering
 7 gynunderökningar,   baktprov + 4 dagar Binotrim i.v.
Ej accepterad för fryst sperma. Hem för nytt övervägande.
Beslut:hemseminering med kyld sperma från Hip Hop (se senare artikel)

Stress.
Ett stressat sto har oftast förändrad tarmflora med lös avföring. Vid undersökning av Sun Orchid  strax efter ankomsten till seminstationen påvisades detta och en rejäl slidkatarr med tarmbakterier långt in i slida och vagina . När hon blivit brunstig och könsorganen slappnat så fick hon t.o.m. reaktioner långt in i livmodern.

Naturlig betäckning lindrar
En hingst stimulerar ett brunstigt sto till frekvent urinering. När hingsten betäcker lämnar han kvar en slemfraktion i vagina och slida. Min gissning är att båda dessa faktorer stimulerar skyddsfloran i könsvägarna och hjälper stoet att komma över en akut slidkatarr. Slemfraktionen tas dock bort när vi preparerar sperma för insemination. På de flesta seminstationer finns dessutom ingen hingst som stimulerar stona och brunstkontrollen har övertagits av en veterinär som frekvent undersöker stoet via ändtarmen. Vid den undersökningen smetas tarmbakterier ut i närheten av slidöppningen. Risken är stor att det då kommer in tarmsaft och bakterier i slidan. Vid stationsinsemination staplas därför riskfaktorerna på varandra.

Sun Orchids fall är ett övertydligt exempel på de negativa gynekologiska effekter som kan uppstå till följd av stationsinsemination. Dessa onödiga  problem sätter igång en dyrbar och återkommande veterinärmedicinsk aktivitet:

 Behandling ger besvärliga  följder

Klassiskt behandlas slidkatarr på samma sätt som luftsugning, dvs genom en s.k. Caslick´s operation. Vid denna sys den övre delen av slidöppningen igen. Denna operation kan inte utföras förrän efter seminering (spricker annars upp) varför man ibland även tvingas behandla stoet med sulfa under brunsten. Hopväxningen skall senare klippas upp i samband med fölningen. I praktiken sker inte detta utan förlossningen blir besvärligare och stoet spricker mer eller mindre okontrollerat.  Har man en gång opererat ett sto så brukar man tvingas upprepa detta varje år.

 Infektion eller kontamination av livmodern?

Infekterade ston sägs vara ett vanligt problem. Med detta menar man att livmodern är infekterad och stoet måste behandlas. De positiva prover som tas från livmodern på ston som löper om domineras i Sverige av tarmbakterien E.Coli medan de i publicerade utländska rapporter domineras av Streptokocker. Vi kan bara spekulera i orsaken till denna skillnad men den stämmer med bilden av att vår modell för seminverksamhet  ger upphov till slidkatarrer orsakade av stress.

För att förstå mekanismerna måste man veta förhållandena när denna provtagning görs och hur den går till.

 

För den intresserade finns detta redovisat i faktarutan.

 

I yttre delarna av könsvägarna hos   friska ston finns skyddsbakterier som hindrar att de elaka bakterierna får   fäste.  Man anser dock att vaginans   bakre del och livmoderhalsen skall vara bakteriefria hos ett gynekologiskt   friskt sto. Vid stressinducerat slidkatarr finns det gott om  tarmbakterier typ E.Coli i slida och   vagina.  Vid provtagning användes förr   ett instrument som vidgade könsvägarna    och man kunde föra in en steril tampong genom livmoderhalsen till   livmodern utan att beröra någon del av slida eller vagina.  Vid provtagning idag använder man en steril   handske och en provtagningstampong inne i en hylsa som skyddar den från   bakterier under införandet.  Med pekfingret vidgas livmoderhalsen och styr in   hylsan med tampongen in i livmodern. Där stöts  eller genombryts toppen av skyddshylsan och   tampongen  stryks av mot  livmoderslemhinnan.  Därefter dras tampongen tillbaka i   skyddshylsan och blir då skyddad från kontakt med vagina och slida vid   utdragningen. Tampongen förs sedan över till ett rör med  transportmedium (och stryks/ev av på ett   objektglas för färgning) och resten av arbetet utförs på laboratoriet.   De bakterier som finns i slidan skjuts dock   framåt av handsken och kan överföras till livmodern. Tampongen blir då   kontaminerad med bakterier från slidan och odlingsresultatet blir svårt att   utvärdera om bakterierna i slidan inte tillhör skyddsfloran. Tarmbakterier   tillhör inte skyddsfloran.

Svårt att ta korrekta prover
Det har visat sig att provtagning i praktiken är oerhört svår att utföra korrekt [1] ,[2]. Tampongen blir lätt kontaminerad med bakterier från slidan och odlingsresultatet blir svårt att utvärdera.  Vid en stressinducerad slidkatarr består floran oftast av tarmbakterier och vid odling växer dessa snabbt ut. Vi får ett  svar som speglar floran i slidan snarare än livmodern.

Genom att använda den gamla metoden med  instrument som vidgar könsvägarna kan vi dock ta ett representativt prov från livmodern. Detta kan också göras med Vagylum-metoden  (se www.synalfa.se) där könsvägarna förses med ett membran som vrängs in och på det sättet omöjliggör  kontamination från slida och vagina vid provtagningen.

[1] Waelchi et al, Can J Vet Res. 1992 Oct; 56(4):308-12

[2] Hinrichs et al, J Am Vet Med Assoc. 1988 Jul 1;193(1):72-5

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>