Erfarenheter

Genom att jag under 20 år från 1983 till 2003 var i den lyckliga positionen att  kunna styra och följa hela seminkedjan från hingst till dräktighet hemma hos mig själv kunde jag göra många intressanta observationer. Hingstarna Utrillo, Napoleon, Chirac, Gauguin de Lully, Mystic Park, Lindy´s Crown och Super Arnie samt sperman från Abdullah, Bonefish och  Park Avenue Joe  gav ovärderliga bidrag till erfarenhetsbanken.    Här är några axplock

Fruktsamheten kan bara fastställas genom insemination.

1983 började jag frysa hingstsperma och seminera med den infrysta sperman. Stonas brunst följdes med ultraljud. Allt dokumenterades. På detta sätt kunde observationer från parningar med ett trettiotal hingstar och ett par hundra ston kopplas ihop. Iakttagelser som vänder upp och ner på vedertagna sanningar gjordes, t.ex. att

  1. sambandet mellan spermierörlighet och fruktsamhet hos sexuellt friska hingstar är mycket svagt
  2. sperma med blodtillblandning  kan vara normalt fruktsam  och dessutom frysas med bibehållen befruktningsduglighet,
  3. substanser i spermaplasman påverkar livmoderns förmåga att
    • förflytta sperma  (”hissen”)
    • rena sig   (”städpatrullen”)
  4. olika infrysningar från samma hingst kan ha helt olika fruktsamhet. Skillnaden kan inte upptäckas (ännu i alla fall) på  laboratoriet.

Det bör noteras att alla erfarenheter gjordes med corpusinsemination. Djupinsemination förefaller vara en teknik som gör att vi inte på samma blir beroende av spermaplasmans effekt  på livmodern (hissen och städpartrullen).

Förväntad dräktighetskostnad beror mest på seminfruktsamheten.

Så här olika kan kostnaden för en dräktighet bli med samma hingst men med olika hanteringsmetoder och infrysningar

Klicka på bildspelet.  Lucky Light Bildspel

Spermalager har ett eget värde.

1987 importerade Johan Behrn hingsten Bonefish från USA och tog en livförsäkring på honom för köpesumman som uppgick till ca fem miljoner. Hingsten  ställdes i  karantän i Danmark där man också fryste sperma från honom. Han verkade i aveln i Sverige men dog hastigt sommaren 1988. Försäkringen utföll. Den frysta sperman togs hem  till Sverige och användes till 25 ston påföljande säsong. 18 föl föddes 1990 och inbringade lika många fölavgifter. Resterande sperma såldes till en uppfödare i Tyskland.  Försäkringsbolaget hävdade förgäves äganderätten till sperman.  Behrn kunde således både äta kakan och ha den kvar.

Fryst hingstsperma kan därför ha ett större värde på marknaden än den hingst som producerat den. Idag går det inte att försäkra detta värde.

Kunskap om fruktsamheten gav en superaffär.

1987 var fölavgiften för hingsten Abdullah i USA 3500 $. Stoägare kunde köpa en ”dos” sperma för en fölavgift. Många ville men ingen vågade. 1988 köpte jag två doser, gjorde fyra föl med en dos och sålde 1989 den andra dosen. Effekten av affären blev att hingstägaren utvidgade sin marknad och tjänade  7000 $ extra,  stoägarna fick sina föl 5000 kr billigare än sina amerikanska kollegor  och jag tjänade 68 000 kr. Affären kunde genomföras med detta lyckade resultat därför att jag hade tillgång till relevant information.  Detta blev startpunkten till utvecklingen av Syn@ps – den intelligenta journalföringen.

Comments are closed.