Lagar och föreskrifter

Drivkrafterna för att utveckla semintekniken blev  väldigt olika i olika länder.  I norra Europa fokuserade man på dess roll för smittbekämpning  medan man i Frankrike och södra europa fokuserade på dess roll för aveln. I norra Europa blev det veterinärer som ledde verksamheten medan det i övriga Europa blev zootekniker.

Detta avspeglar sig också lagstiftningen som ser olika ut i olika länder.

Huvudregel – smittspårning genom dokumentation
Sperma kan sprida smitta. Sådan smitta ställde till stora problem i nötkreatursaveln och har kommit att utgöra hörnstenen bakom de statliga reglerna.  För att i efterhand kunna utreda smittvägar infördes krav på dokumentation så att spermans väg kunde spåras i alla led – från handjur till hondjur. Sperma av låg kvalitet kan åstadkomma stor ekonomisk skada och detta utgjorde den tredje orsaken till en statlig reglering. Med SJVS 2012:6 är föreskriften numera helt anpassad till avelns och de större stuteriernas behov. Smittspårning, fruktsamhet och förebyggande av sjukdomar  är borta.

Historik: Innan 1986 inga hästföreskrifter
Fram till 1986 gällde seminföreskrifterna flera djurslag och speciella seminföreskrifter för häst utfärdades inte förrän efter avelssäsongen 1986.

Martinis ”insats”
Halvblodshingsten Martini  är berömd för att vara den som såg till att det blev en speciell föreskrift för hästsemin. Hans sperma spreds kors och tvärs efter beställning från uppfödare och insemination av lokal veterinär och det gick aldrig att få någon riktig ordning på hans språngrulla.

Hård anknytning till seminstationer under stark veterinär kontroll

Från 1987 infördes därför förbud mot ambulerande seminverksamhet. Redan 1984 hade det anordnats  en kurs för stuterifolk och det var tillåtet för dessa seminassistenter att seminera ston. Ansvarig veterinär måste dock genomföra en gynekologisk  hälsokontroll och brunstkontroll inom två dagar före semineringen.

Minskad veterinär kontroll och breddad seminverksamhet.

Denna regel gällde fram till 1997, då kravet på gynekologisk brunstkontroll upphörde och tidsgränsen för hälsokontroll inom två dagar före seminering togs bort. Regeln formulerades så ”Före seminering ska sto genomgå en gynekologisk hälsokontroll, vilken ska utföras av den ansvariga veterinären.”  Regeln gjorde det möjligt att seminera stoet efter ett enda kontrollbesök av ansvarig veterinär  och använda fryst sperma även på stuterier som inte hade ständig tillgång till veterinär. Veterinären kunde undersöka stoet någon gång under dagen och ge order om seminering på kvällen och den efterföljande morgonen  för att dagen efter återkomma,  göra en ny bedömning och ge nya order.

Ökande veterinär hälsokontroll…..

Trots reaktioner  från näringen beslöt Jordbruksverket den 22 mars 2012 att stänga den möjligheten och från 14 april 2012 gäller : ”Före varje seminering ska sto genomgå en gynekologisk hälsokontroll, vilken ska utföras av den ansvariga veterinären.”

Detta innebär att kravet på  ansvarig veterinärs närvaro åter ökar. Seminverksamheten centraliseras åter samtidigt som kontrollen över fruktsamhet och smittspridning slopas

Ofruktsamma hingstar behöver inte anmälas

Fram till säsongen 2012 föreskrevs att ” Hingst med otillfredsställande spermakvalitet, spermaproduktion eller med dokumenterad dålig fruktsamhet får inte användas i seminverksamhet utan särskilt tillstånd av Jordbruksverket ” Den paragrafen gäller inte längre.

Smittspårning försvåras
Föreskrifternas dokumentationskrav är anpassade för att spåra faderskap men inte smitta. Sperma kan samlas mer än en gång per dag, ett ejakulat kan delas och flera spädningsvätskor kan användas. Föreskriftens dokumnetationskrav  tar inte hänsyn till detta och smittspårning försvåras.

 

 

 

Comments are closed.