Teknik

Lite om  semin i allmänhet

Seminverksamhet är servicekedjan som flyttar sperma från hingsten till stoet. Likt alla kedjor är den aldrig bättre än sin sämsta länk. Om råvaran – sperman – är bra men hanteringen är dålig blir resultatet dåligt. Därför gäller det att kvalitetssäkra spermahanteringen. Är sperman som råvara dålig måste vi tillgripa specialmetoder som gör hanteringen kostsam.  Spermadefekter kan vara ärftliga och därför är det bra att lagen kräver anmälan och dispens för att tillåta hingstar med dålig sperma att få tjänstgöra med semin. Lagen gäller dock bara i Sverige och kan uppfattas som handelshinder. Eftersom det råder diskrimineringsförbud i EU borde frågan kanske istället hanteras av en struktur som kan agera som företrädare för köparna (beställarkrav). Läs mer om semin

Smitta skall kunna spåras Virus och bakterier i sperma överlever konservering bättre än spermierna. En enda infrysningsomgång sperma kan därför sprida smitta till ett väldigt stort antal hästar. Sjukdomarna  EVA och CEM är två exempel. Därför kräver lagen att seminverksamheten dokumenteras i alla led så att smitta skall kunna spåras. Man skall  kunna avgöra om den kommer från hingsten eller från spädningsvätskan eller om orsaken ligger i bristande semineringshygien eller odiskade laboratoriekärl.  Stoets sexuella hälsostatus och alla semineringar skall också  dokumenteras och stoägare har rätt att ta del av sitt stos veterinärjournaler

…..liksom  faderskapet Seminverksamhet är också en länk i avelsarbetet. Oavsett om stoägaren köper sperma eller faderskap skall fölet registreras.  Vem som skall få en rapport om utförd insemination  och ev. fölning avgörs därför när stoägaren valjer hingst.

 Kylning och frysning

Läs först

Vid sänkning av temperaturen övergår först fettmolekylerna i cellmembranet från flytande till fast form (ungefär  som olivolja som är flytande vid rumstemperatur men stelnar i kylskåpet)  och vid ytterligare sänkning fryser vattnet inne i säcken när fryspunkten nåtts.  Båda processerna innebär att det bildas kristaller. När det gäller fettet är det  själva kristallbildningen som skadar cellen. Detta gäller förstås vattnet också.  När det  fryser  sprängs cellen  på samma sätt som en vattenledning eller en bilkylare. Men inte nog med det vi får vi också en giftverkan genom ökad saltkoncentration inne i cellen. Iskristallerna innehåller ju rent vatten och salterna flyr till vattnet mellan iskristallerna.   Nu finns det ju en del knep at ta till för att för hindra eller minska skador.  Sätter vi till glykol till vattnet håller det sig flytande  även om temperaturen är minus 30. Vid underkylt regn är  vattendropparna flytande trots att vattnets temperatur  är under noll.   Vissa växter och djur har förmågan att förändra sina celler så att de tål temperaturer långt under fryspunkten.  När våren kommer så återtar de sin normala funktion. Naturen har sina egna knep och det är således inget konstigt med att vi kan frysa spermier och därmed stoppa deras ”åldrande-klocka”.

 

Comments are closed.