Bara för att man köpt en betäckning innebär det inte att man fått ett registreringsbart föl. Köpet innebär bara att man har fått rätten till ett visst faderskap. På ekonomspråk heter det om att man har köpt en faderskapsoption.
Vägen mellan betäckning och föl har blivit väldigt lång och krokig med semin. Det är många parter inblandade – hingstägare, hingststationer, veterinärer, agenter, distributörer, mottagastationer och seminörer – De bildar en langningskedja för sperma där varje länk främst tänker på sitt. Ingen tar hand om helheten , dvs ser till att koordnineringen i kedjan är optimal. Optionens värde blir osäkert och därmed lågt. Langningskedjan för faderskap inom hästaveln är elva gånger sämre än motsvarigheten inom nötsemin. Omräknat i pengar: en seminkalv kostar bonden 3000 kr medan hans/hennes seminföl kostar 33 000. Hästsemin kan aldrig bli lika effektiv som nötsemin men seminfölet borde bara kosta 11 000. Detta kan åstadkommas genom idogt kvalitetssäkringsarbete av varje länk och av hela kedjan. Hur detta kan gå till läser du här