Omlöpning på grund av stona eller sperman?

”… den allra vanligaste orsaken (till utebliven dräktighet) är att stoet har en inflammation med bakterier i livmodern.” Detta påstås i en artikel av  Ingrid Andersson i Ridsport nr 14 2012.   Jag menar istället att det är kvalitetsbrister i den veterinära servicen som ligger bakom och att detta gäller såväl provtagningsteknik som spermahantering.  Konsekvensen blir inte bara att stona överbehandlas utan också att veterinärerna på mottagarstationen får en massa extraarbete  .  

Diagrammet nedan redovisar mina egna erfarenheter på en mottagarstation i år. Vid välfungerande seminverksamhet med kyld sperma ligger arbetsinsatsen på 6 undersökningar/dräktighet och det är  då uppenbart att något är fel på sperman från station G. Enligt föreskrifternas 6 Kap §1 skall den  ansvarige veterinären då ingripa.  ”Den ansvariga veterinären ska fortlöpande kontrollera den seminverksamhet som bedrivs av anordnaren. Veterinären ska omedelbart påpeka brister i seminverksamheten för anordnaren” Enligt uppgift har inget sådant påpekande skett.

 

Sperman från samtliga tre hingstar vid station G uppvisade vid mottagning samma mönster under hela säsongen. Acceptabel totalmotilitet men låg velocitet och mycket kort överlevnad vid 35 grader.  Mycket låg dräktighet. Även station A avviker men där uppvisade bara en av de tre hingstarnas sperma konstant låg velocitet med kort överlevnad och låg dräktighet. Sperman från övriga två hingstar på den stationen betedde sig normalt och hade bra dräktighet.

Vem som helst kan analysera sina journaler på detta sätt och dra vissa slutsatser. Min slutsats är att station G hade använt skadlig spädningsvätska medan station A hade en hingst vars sperma  inte tålde kylning. Dåligt resultat går inte att skylla på de ändrade rutinerna för lördagstransporter. Det går inte heller att skylla på  otur eller att det är stonas fel. (samtliga ston utom ett blev dräktigt på första brunst efter byte av station (G) resp hingst (A)).  Det är inte ens hingstarnas fel. Felet ligger i  bristande kvalitetssäkring av spermahanteringen vid avsändande station. Med en rudimentär kvalitetskontroll borde problemen ha upptäckts och åtgärder vidtagits.  Det gjordes inte.  Den som får ta smällen för bristerna är sto-och hingstägarna, inte den som är ansvarig för kontrollen.  

Vi veterinärer gör fel saker. Vi kontrollerar äggstockarna och livmodern när vi borde kontrollera sperman.

 

Det här inlägget postades i Avel, Biologi, Veterinär. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *